Fick några fina dagar på Nipfjället med finfina vänner innan vårvädret övergick till snöoväder?! Fy sjutton. Det har kommit 1 dm blötsnö inatt, och det snöar. Hela tiden.

Det är hemskt att somna på kvällarna. Jag vrider och vänder mig, är rädd för att stänga ögonen. För att älgolyckan smyger sig på. Jag kan inte köra bil själv utan att sitta på helspänn, och skulle inte för allt i världen köra för fort längre. Jag mår inte dåligt. Jag är bara rädd. För att det som spelar roll - det är metrar, det är sekunder, det är små små avgöranden som leder till olyckor. Det är sjukt!

Tänk er att se det där med egna ögon. Se en krossad bilruta, och en älg som flyger. Det kändes som en evighet innan pappan öppnade bildörren, det var dock en befrielse när han väl gjorde det. Tack, för att det gick bra ändå.
Men jag lärde mig verkligen något.